Lägesrapport ifrån Babylon

Har genom mitt liv funderat mycket på varför man som människa måste lida. Varför all denna tränningsvärk inför det kommande livet? Vissa frågor besvaras bäst genom poesi, så jag skrev en dikt.  

anden bygger nytt

fantasikonstruktioner vittrar

själen blir förbytt

den blodiga duvan kvittrar

fuskbygget blir grus 

stoftet formas åter

hjärtegryn i ett hus

klagans slägga låter

det rivs, det river

det skriker, det bliver

törnen i köttet bultar

den gamle Adam gråter

ett litet barn som tultar

han ingenting förlåter  

en falsk messias vägrar dö

spikar upp sig för vem

blöder leende i nyfallen snö

låtsas himlen är hans hem

det rivs, det river

det skriker, det bliver

hudens kalla lapptäcke

bres ut över själens hav

trodde kanske det räckte

att älskas utan krav

i samma eld brinner alla

saltet skall få oss att kvida

hör Satans hundar skalla

hjärtats lögner skall svida

vi rivs, vi river

vi skriker, vi bliver

Hittade ett intressant klipp på Youtube med Don Patton där denne tar upp olika arkeologiska fynd som tycks bekräfta en del av Bibelns berättelser. Enjoy!

I en debattartikel så skriver Göran Lambertz att religion bör hållas utanför frågan om aktiv dödshjälp. Kolla in den på http://www.gt.se/debatt/1.1405937/gor-inte-dodshjalp-till-fraga-om-synd Det står inte så mycket i artikeln som är argument utan det handlar mest om ett slags allmänt tyckande (vilket ju är ganska vanligt när ateister pratar om religion nu för tiden). Lambertz skriver: ”Jag har stor förståelse för att frågan om dödshjälp väcker starka känslor. Men personligen tycker jag inte att religionen ska få påverka den sortens avvägningar överhuvudtaget. Då har religionen tagit ett alltför stort kliv in i även icke-religiösa människors liv.” Vad menar karln? Hur blev religionen automatiskt diskvalicerad  i det här frågorna? Om jag skulle säga ”filosofiskt okunniga jurister bör inte blanda sig in i frågor av etisk natur” så vore det ett påstående – inte en förklaring.  

Lambertz skriver vidare:”Än idag har jag svårtatt hitta tillräckligt goda argument mot eutanasi. Jag har mött människor vars största ångest inför döden är just att inte ha kontroll över det beslutet. Och det är ju verkligen konstigt att ens dödsögonblick, som är ens mest privata ögonblick, ska få styras av någon annans åsikter.”  Tycker Lambertz att vi skall motarbeta självmord överhuvudtaget? Om ja vad är det som skiljer ett ”vanligt” självmord ifrån dödshjälp i just det här sammanhanget? Och människovärdet hur kan man skriva en debattartikel om dödshjälp utan att nämna människovärde? Vad är det med dagens mediaateister egentligen? För egen del så skulle jag aldrig skriva svamlande debattartiklar där jag missreprensenterar den andres argument på så sätt som Lambertz och Sturmark gör.

Hittade en intressant artikel skriven av en William J. Tighe ”Calculating Christmas” – läs den på http://www.touchstonemag.com/archives/article.php?id=16-10-012-v – där han kritiserar den vanliga uppfattningen att den 25:e december valdes av Katolska kyrkan för att det var en hednisk högtid som enkelt kunde användas för att göra övergången till kristendom i Romarriket smidigare. Tighe menar att detta är trams och pekar på att den 25:e december inte var en hednisk högtid förrän Aurelianus instiftade Sol Invictus firandet år 274. Tighe menar att det inte var så att de kristna valde detta datum för att motverka hedniska firanden utan att det ett försök att motverka kristendomen ifrån den hedniske kejsarens sida.

Skulle inte förvåna mig om Tighe har rätt. Konspirationsteoretikerna finns i akademien också.

Skall försöka med att börja skriva lite oftare på den här bloggen. Blir mest bibeltugg tror jag men vi får se.

En sak som jag ofta reflekterat över är att många av de saker som vi önskar oss och som vi har ett behov av, är sådant som vi egentligen inte behöver och även ofta sådant som är dåligt för oss. Eller som Dylan uttrycker det i Lonesome Day Blues: ”Funny, how the things you have the hardest time parting with, are the things you need the least.”

Tommy Hellsten har skrivit bra sak om denna retliga egenhet hos människans existentiella villkor:

”Man bör således vara mycket försiktig, när man ber. Den som begär det han vill ha, kan nämligen få det han behöver. Den som ber om framgång, kan få motgångar, så att han lär sig ödmjukhet. Den som begär rikedom, kan mötas av fattigdom, så att han lär sig vad det djupa är. Den som ber om hälsa, kan få kraft att orka leva med sin sjukdom. Den som ber om styrka, kan få svaghet för att kunna finna kärleken. Den som begär vänner, kan få ensamhet för att finna sig själv. Den som ber om att den andre skall förändras, kan mötas av svårigheter för att han själv skall kunna förändras. Den som ber om befrielse från någon addiktion, kan bli tvungen att sjunka djupare, tills han finner sin egen kraftlöshet.”

Folk är ofta duktiga på att tala om vad de vill ha. Sällan vet de egentligen vad de behöver. Sällan är de beredda på att livet kommer att ge dem det exakt motsatta för att få dem att växa.

Ett bra exempel på ovanstående finns i Bibeln. Det judiska folket längtade efter en messias som skulle hjälpa dem sparka ut de romerska förtryckarna. Vad fick de? En uppspikad timmerman. Antiklimax.

Jag har ofta funderat på varför så många människor har ett sådant djupt rotat hat för Jesus. Men om man läser Bibeln så förstår man ganska enkelt varför det är så. På flertalet ställen i Gamla testamentet talas det om hörnstenar som Gud skall bygga något nytt på, men det står också om stenar som skall krossa de ogudaktiga. Det bästa exemplet på att det är samma helighet som både bygger upp och som krossar finner vi i Jesaja 8:13-14 som enligt Folkbibelns översättning lyder:

”Håll Herren Sebaot helig. Låt honom vara er fruktan och den ni bävar för. Han skall vara en helgedom. Men för Israels båda hus skall han vara en stötesten och en klippa till fall och för Jerusalems invånare en snara och en fälla.”

Det är Jesus som är denna stötessten. Det är han som folk skall snubbla över. Det är menat så. Men detta irriterande hinder är egentligen något vackert, för som det står i Matt 21:42: ”Har ni aldrig läst vad som står i skriften: Stenen som husbyggarna ratade har blivit en hörnsten. Herren har gjort den till detta, och underbar är den i våra ögon.

Här är poängen: den där stenen som du snavat på och som du vill kasta bort, är den sten på vilken du skall bygga hela ditt liv, för även om du inte vill ha Jesus, så behöver du honom.

Blev glad när jag läste om det nyskapade italienska kristna partiet Protagonisti per l’Europa Cristiana. Om det uppstår en svensk avdelning så skall jag lätt engagera mig.